Resor, både långa och korta, hemma och borta...

I tidningshyllan i mataffären lockar resemagasinen med färgstarka bilder från avlägsna platser, temanummer om Australien och bästa tipsen för den som vill vandra i Anderna. Eller varför inte en chartertripp till solen - billiga resor listas i kvällstidningarna, och i tevereklamen lockar resebolagen med gratis glass till alla barn...

Själv har jag aldrig varit på charterresa. Däremot på tågluff och andra kortare och längre resor med ryggsäck. Och flera drömresemål har jag, platser jag inte ännu besökt, men föreställer mig är fantastiska. Provence och Langedoque i Frankrike, Indien och Nepal. Jag vill jättegärna åka den Transsibiriska järnvägen. Och besöka södra England. Listan kan göras hur lång som helst, för egentligen kan jag nog tänka mig att resa i stort sett vartsomhelst, så länge det finns saker att se och uppleva, och så länge jag slipper ligga på någon playa i solgasset. Gärna värme, men solsemester, nej, det är inte just min grej.

När det kommer till transportmedel är jag uttalad tåg-anhängare. Det är så himla trevligt att resa med tåg, och allra helst på det där lite gammaldags viset, med många stopp och inte i alltför hög hastighet. Snabbtåg går helt bort.

Vi lever i en tid, då många människor reser mer och längre än någon gång tidigare i historien. Jorden runt på 80 timmar. Världen över. Och det får världen att krympa, att kännas närmare, på ett sådant sätt, att även mycket avlägsna platser upplevs som nästgårds. Bara en båt-, tåg- eller flygtur bort väntar exotiska ställen, historiska monument, okända (och kanske oväntade) maträtter.

Och för den som inte har möjlighet att resa, annat än kanske i fantasin, kanhända något av alla rese- och naturprogram på teve får funka som inspiration. I en tevesoffa kan man resa hur långt som helst, här finns inga begränsningar, Malmö eller Månen, det är bara att välja.

Som barn drömde jag ofta om att resa till rymden. Tanken på tyngdlöshet var väldigt tilltalande.

Och kanske är det lite av just tyngdlöshet vi kan få möjligheten att uppleva, om och när vi reser någonstans. Inte rymdens specifika tyngdlöshet, men känslan av att vara lättare, friare, med ett behagligt avstånd till vardagen och dess olika plikter.

Det kan faktiskt räcka att resa till Gotska Sandön för att få uppleva det! Just Sandön tycks ha en närmast magisk inverkan på dem som åker dit och stannar några dagar. Upplevelsen av tidlöshet, stillhet och naturens skönhet. Allt vi då och då behöver för att komma tillbaka till oss själva, fylla på, hitta balans och kraft.

Mina universitetsstudier tog mig i höstas till London. Bara ett par dagar, men ändå. Det var en fantastiskt resa, en av de allra bästa jag gjort. Att det blev så berodde på resesällskapet, vi hade så otroligt roligt ihop. London blev en förtrollad stad när vi var i varandras sällskap, och jag lärde mig minst lika mycket om mig själv, som om det ämne jag var där för att studera.

Det är förstås viktigt att komma ihåg, att i rätt sällskap blir även en liten tur till en storslagen upplevelse. Ja, kanske är resesällskapet egentligen viktigare än resmålet. Och målet, förresten, målet... Det är ju, sägs det, inte målet i sig utan vägen dit som är själva resan. Vägen, som är mödan värd...

Ha en bra vecka, hemma eller borta!

Text: Viktoria Klint  Foto: Åsa Eklund , Yvonne Loob 

och Gotlands Annonsblad